”Läsande är en dans!”

Han har läst i hela sitt liv och gillar känslan av att genom litteraturen kunna fly till en annan värld. Han skriver även mycket och poesi är hans uttryckssätt. Ismael Ataria vill få fler att upptäcka enkelheten i poesi och liknar det med serietidningar.

– Läsningen har betytt mycket för mitt liv. Ibland betyder läsandet för mig vad yogan och meditationen också står för i mitt liv. Ett sätt att vända sig inåt och fly till en skyddad bukt i vårt gungade världshav. Men ibland så är det bara ren förströelse också, ett sätt att slå ihjäl lite tid. Beror helt på vad jag läser och vilket humör jag är på.

Att genom läsningen och litteraturen kunna fly till en annan värld är en känsla som Ismael Ataria upplever med storhet och som fångade honom i tidig ålder. Att, om så för bara några minuter, leva i en parallell verklighet. Bland hans tidigaste läsminnen finns Oscar Wildes Spöket på Canterville och Ole Lund Kirkegaards Gummi-Tarzan.

Hur mycket han läser går i perioder.

– Det kan gå lång tid ibland då jag inte läser själv utan kanske lyssnar mer, på ljudböcker och inläsningar på youtube, men det är ju också en form av läsning.

Hans läsande är för övrigt varierande. Urskiljningslöst. Han kastar sig mellan olika genrer, men fastnar ibland, speciellt i skräck och gotik. Han gillar även olika former av filosofi och ”självhjälpslitteratur”.

Poesin är självklar och det han läser påverkar det han skriver.

– Jag konsumerar oerhörda mängder poesi, även sånt jag inte gillar, bara för att få inputs till mitt eget poesiskrivande. Att läsa och lyssna är att lära sig för mig. Min enda fortbildning.

Språk. Inget skrivande utan språk och inget skrivande utan läsning. Ismael Ataria försöker reda ut vad som kom först, men konstaterar att det är som med hönan och ägget.

När han inte läser och skriver är han bland annat ute i skolor och föreläser, pratar om sitt skrivande och vägen till litteraturen och poesin. Han vill visa att böcker, och framförallt poesi, är något lika adekvat, viktigt och häftigt som att vara DJ eller att spela i rockband .

– Det är ett lekfullt sätt att faktiskt lära sig lite mer om sig själv. Att liksom bli sin egen psykolog. Att man bygger en bro från sitt hjärta till andras hjärtan.

Poesin brukar inte hamna högst upp på topplistorna, men Ismael Ataria får alltid fin respons när har är ute och möter människor. De som säger sig aldrig ha gillat poesi tycker att han är jättebra.

– Det är kul men jag tror tyvärr att det handlar om att folk har så många fördomar om poesi och poeter. Poesi är för mig lika enkelt som en serietidning. Det har fler djup och innebörder, men är inte svårare att gå in i.

Poesi är för mig lika enkelt som en serietidning. Det har fler djup och innebörder, men är inte svårare att gå in i.

Serietidningar kan vara ett sätt att upptäcka läsandet och knäcka läskoden, liksom musik och film kan leda vidare in i litteraturen. Ismael Ataria tror att alla kan läsa och ta till sig en bok, men att man behöver hitta rätt kanaler för att knuffas in i det

– Jag tror även att unga idag är mer öppna för att ta till sig litteratur via nätet och även på andra språk, som engelska. Vilket är coolt. Det har hänt sjukt mycket på den fronten sen jag vara i den åldern.

Ismael Ataria jobbar även mycket med skrivande i sina workshops, med att sänka tröskeln och visa att poesi är något man snabbt och väldigt enkelt kan skapa och ta till sig. Han tror att vi måste sänka trösklarna både när det gäller läsandet och skrivandet. Visa att det är enkelt, att man kan få göra lite som man vill, sätta sina egna regler.

– Vi måste läsa lite mer respektlöst tror jag. Varje bok ropar efter sitt eget sätt att läsas, att man till exempel kan börja mitt i en bok eller bara läsa slutet. Att man inte behöver läsa klart en bok när den är dålig. Ta en ny och dansa vidare. Läsande är en dans!